Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörneå för 3000 år sedan
Även för 3000 år sedan låg Hörneå och stora delar av Umeå under vatten. I föregående artikel vid 4000 år omnämndes hällristningar vid Laxforsen och Norrforsen (Stornorrfors) utmed Öre respektive Ume älvar. Vid 3000 år börjar kustlinjen markeras med andra fornhistoriska landmärken, i form av gravrösen. Skogarna i Hörneå är fulla av sådana bronsåldersrösen, med en ålder av ca 2500-3000 år. Ett av dessa områden var kring mynningen av den fjord som idag motsvarar Ängersjö, då en havsvik.
Mynningen till denna vik ses markerad i Bild 1 (Ängersjö). Under en period av ca 1000 år kommer denna mynning gradvis försnävas från en bred öppning till en trång fjordmynning och vid årtusendets slut återstår en ån - motsvarande dagens vattendrag "Ängerån".
Bild 1. Kustlinjen i södra Västerbotten för 3000 år sedan. I havet ses H=Hörneå/Hörnefors och U=Umeå.
Seglade man in i denna fjord öppnade sig ett större vattenområde, långt större än det som idag återstår i form av Ängersjön. Under perioden kring 30 meters höjdkurva (ungefär 2500-3000 år beroende på 12 eller 10 mm/år) var fjordmynningen extra värdefull för dåtidens bybor - till den grad att mynningen förärades med ett flertal gravrösen. Dessa rösen var maktsymboler för ägande och försvar. Innanför låg en viktig hamn och boplats, kan förmodas, som tydligt skulle märkas för den som tog sig in vattenvägen.
Bild 2. Kustlinjen i södra Västerbotten motsvarande 30 m landhöjning. Siffrorna markerar olika gravrösen enligt en inventering av Länsstyrelsen 1960-tal. Bilden är från artikeln "Nya gamla rösen 2009".
Ett av dessa rösen i mynningen till Ängersjö var "Ravelkläppsröset". I bild 2 återfinns detta markerat med "?" invid ett annat röse markerat "21". Detta röse gavs så sent som vid 1700-talet ett särskilt värde som gränsmarkering i rågången mellan Ångermanland och Västerbotten. Då i samband med gränsdragning hade ett stort röse "restaurerats" till ett gränsmarkeringsröse, och för sentida betraktare var dess ursprung lite oklart. Betraktar man utsådden av andra bekräftade bronsåldersrösen i bild 2 är det tydlig att detta gränsröse är ett ursprungligt modifierat bronsåldersröse. Becken-Webben återkommer till detta röse och gränsdragningen.
Ett "Ängersjö" finns även i nordvästra Hälsingland (del av Jämtlands län) som inte ska förväxlas med Ängersjö i norra Ångermanland (del av Västerbottens län). Ängersjö anses dela sitt namn med landskapet - i ordet "Anger" som betyder fjord. Angermanland (Ångermanland) är fjordarnas land längs höga kustens berg och dalar.
Bild 3. Mynningen till dagens Ängersjö - motsvarande 25 m höjdkurva. Detta är för nästan 2500 år sedan. Förutom ett litet dike mellan "Djupdalsbergets" höjder återstår en trång fjordmynning där dagens Ängerå löper. Bilden är från artikeln "Topografihistoria, karta no 6" från 2008.
Idag är Ängersjö en oregelbunden sjö med flikar av landremsor. Dessa kanske kan liknas vid "fjordar", vilket i sin tur kan ha bidragit till namnet i modern tid. En vildare teori vore att sjöns namn dateras till för ca 2500 år sedan då platsen var en riktig fjord.
I bild 1 är utöver Ängersjö även byarna Långed och Häggnäs markerade. Dessa ligger idag ca 5 km från kustbandet, likt Hörneå by. Hörneå by ligger ännu under vatten medan de övriga kan ha haft hamnar och boplatser.
I nästa artikel återkommer vi till 2000 år.
Gunnar Engström, 2023-11-01
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se